RÅÄNGEN, BOSTADSGEMENSKAP
LUND
2025 - PÅGÅENDE
PETRA GIPP
KARL LAGERQVIST : MARIA VIDEGÅRD : SELMA LINDSTEDT
LANDSKAP: MARIA HORN
BESTÄLLARE: LUNDS DOMKYRKA
Råängens särart som plats kan, tillsammans med arkitekturen och dess innehåll, skapa förutsättningar för ett
inkluderande och blandat grannskap präglat av mångfald.
Förutom en demografisk mångfald tänker vi oss även en mångfald vad gäller sociala funktioner och
verksamheter att samlas kring.
Bostäderna kompletteras med en matsal som bjuder in både boende i fastigheten, men även grannskapet inom
och utanför Råängen, besökare och forskare.
En förskola samlar grannskapets barn, och bokaler i bottenvåningen möjliggör mindre verksamheter att agera i området.
Vi tänker oss ett kollektivhus där dess unika boendestruktur ger arkitektoniska avtryck även på byggnadens utsida, vilket möjliggör en byggnadskropp med en levande gestaltning, förhoppningsvis mindre generisk än det nya angränsande byggda områdets uttryck. Då vi tänker oss bostäderna som flexibla duplexlägenheter, kommer fasadens gestalt förhoppningsvis återspegla insidans mångfald, och tillsammans med öppna sociala rum skapa en volym som speglar dess rika insida.
Vikten av de gemensamma mellanrummen som interagerar med det byggda, och skapar vindlande kopplingar mellan människor och platser. Mellanrum för social gemenskap, kollektivt ansvar och en mångbottnad blick mot världen utanför.
Mellanrummen på Råängen förändras med tiden, nya byggnader och strukturer tar plats, delar av den odlade marken dra sig tillbaka. Detta betyder att det byggda behöver anpassa sig efter en ny ordning allt eftersom Råängen transformeras, vilket är en viktig och avgörande tanke med platsens framväxt och identitet.
Hur vi definierar mellanrummen och dess byggda kontext är av avgörande betydelse för hur denna transformation kan gestaltas, leva och åldras. En fundering är hur vi definierar det byggda; vad är fram- och baksida, vad är inre och yttre, och hur samverkar de. Kan volymernas urgröpningar, reliefer och utbuktningar vidga det byggda mellanrummet, skapa ett gränsland för passager, smitvägar och nischer där en mer mänsklig skala uppnås. Det är vi som avgör vad vi menar med mellanrum; byggda som öppna, strukturerade som fria. Det är vi som sätter ramarna för hur de byggda runt mellanrummen gestaltas, vilket ramverk som svarar mot definitionen och intentionen.
Även det byggdas material är en del av transformationen, hur de åldras, får patina och spår av tiden som gått.
Spåren som även de bär på berättelsen om Råängen, är av största vikt och inget som slapphänt bör renoveras
och slarvas bort. En robust konstruktion med tåliga material, som tillåts åldras, är grunden för det byggda och
dess mellanrum, både i nutid och i en tid längre bort, något att verkligen vara rädd om.
RÅÄNGEN, BOSTADSGEMENSKAP
LUND
2025 - PÅGÅENDE
PETRA GIPP
KARL LAGERQVIST : MARIA VIDEGÅRD : SELMA LINDSTEDT
LANDSKAP: MARIA HORN
BESTÄLLARE: LUNDS DOMKYRKA
Råängens särart som plats kan, tillsammans med arkitekturen och dess innehåll, skapa förutsättningar för ett
inkluderande och blandat grannskap präglat av mångfald.
Förutom en demografisk mångfald tänker vi oss även en mångfald vad gäller sociala funktioner och
verksamheter att samlas kring.
Bostäderna kompletteras med en matsal som bjuder in både boende i fastigheten, men även grannskapet inom
och utanför Råängen, besökare och forskare.
En förskola samlar grannskapets barn, och bokaler i bottenvåningen möjliggör mindre verksamheter att agera i området.
Vi tänker oss ett kollektivhus där dess unika boendestruktur ger arkitektoniska avtryck även på byggnadens utsida, vilket möjliggör en byggnadskropp med en levande gestaltning, förhoppningsvis mindre generisk än det nya angränsande byggda områdets uttryck. Då vi tänker oss bostäderna som flexibla duplexlägenheter, kommer fasadens gestalt förhoppningsvis återspegla insidans mångfald, och tillsammans med öppna sociala rum skapa en volym som speglar dess rika insida.
Vikten av de gemensamma mellanrummen som interagerar med det byggda, och skapar vindlande kopplingar mellan människor och platser. Mellanrum för social gemenskap, kollektivt ansvar och en mångbottnad blick mot världen utanför.
Mellanrummen på Råängen förändras med tiden, nya byggnader och strukturer tar plats, delar av den odlade marken dra sig tillbaka. Detta betyder att det byggda behöver anpassa sig efter en ny ordning allt eftersom Råängen transformeras, vilket är en viktig och avgörande tanke med platsens framväxt och identitet.
Hur vi definierar mellanrummen och dess byggda kontext är av avgörande betydelse för hur denna transformation kan gestaltas, leva och åldras. En fundering är hur vi definierar det byggda; vad är fram- och baksida, vad är inre och yttre, och hur samverkar de. Kan volymernas urgröpningar, reliefer och utbuktningar vidga det byggda mellanrummet, skapa ett gränsland för passager, smitvägar och nischer där en mer mänsklig skala uppnås. Det är vi som avgör vad vi menar med mellanrum; byggda som öppna, strukturerade som fria. Det är vi som sätter ramarna för hur de byggda runt mellanrummen gestaltas, vilket ramverk som svarar mot definitionen och intentionen.
Även det byggdas material är en del av transformationen, hur de åldras, får patina och spår av tiden som gått.
Spåren som även de bär på berättelsen om Råängen, är av största vikt och inget som slapphänt bör renoveras
och slarvas bort. En robust konstruktion med tåliga material, som tillåts åldras, är grunden för det byggda och
dess mellanrum, både i nutid och i en tid längre bort, något att verkligen vara rädd om.
RÅÄNGEN, BOSTADSGEMENSKAP
LUND
2025 - PÅGÅENDE
PETRA GIPP
KARL LAGERQVIST : MARIA VIDEGÅRD : SELMA LINDSTEDT
LANDSKAP: MARIA HORN
BESTÄLLARE: LUNDS DOMKYRKA
Råängens särart som plats kan, tillsammans med arkitekturen och dess innehåll, skapa förutsättningar för ett
inkluderande och blandat grannskap präglat av mångfald.
Förutom en demografisk mångfald tänker vi oss även en mångfald vad gäller sociala funktioner och
verksamheter att samlas kring.
Bostäderna kompletteras med en matsal som bjuder in både boende i fastigheten, men även grannskapet inom
och utanför Råängen, besökare och forskare.
En förskola samlar grannskapets barn, och bokaler i bottenvåningen möjliggör mindre verksamheter att agera i området.
Vi tänker oss ett kollektivhus där dess unika boendestruktur ger arkitektoniska avtryck även på byggnadens utsida, vilket möjliggör en byggnadskropp med en levande gestaltning, förhoppningsvis mindre generisk än det nya angränsande byggda områdets uttryck. Då vi tänker oss bostäderna som flexibla duplexlägenheter, kommer fasadens gestalt förhoppningsvis återspegla insidans mångfald, och tillsammans med öppna sociala rum skapa en volym som speglar dess rika insida.
Vikten av de gemensamma mellanrummen som interagerar med det byggda, och skapar vindlande kopplingar mellan människor och platser. Mellanrum för social gemenskap, kollektivt ansvar och en mångbottnad blick mot världen utanför.
Mellanrummen på Råängen förändras med tiden, nya byggnader och strukturer tar plats, delar av den odlade marken dra sig tillbaka. Detta betyder att det byggda behöver anpassa sig efter en ny ordning allt eftersom Råängen transformeras, vilket är en viktig och avgörande tanke med platsens framväxt och identitet.
Hur vi definierar mellanrummen och dess byggda kontext är av avgörande betydelse för hur denna transformation kan gestaltas, leva och åldras. En fundering är hur vi definierar det byggda; vad är fram- och baksida, vad är inre och yttre, och hur samverkar de. Kan volymernas urgröpningar, reliefer och utbuktningar vidga det byggda mellanrummet, skapa ett gränsland för passager, smitvägar och nischer där en mer mänsklig skala uppnås. Det är vi som avgör vad vi menar med mellanrum; byggda som öppna, strukturerade som fria. Det är vi som sätter ramarna för hur de byggda runt mellanrummen gestaltas, vilket ramverk som svarar mot definitionen och intentionen.
Även det byggdas material är en del av transformationen, hur de åldras, får patina och spår av tiden som gått.
Spåren som även de bär på berättelsen om Råängen, är av största vikt och inget som slapphänt bör renoveras
och slarvas bort. En robust konstruktion med tåliga material, som tillåts åldras, är grunden för det byggda och
dess mellanrum, både i nutid och i en tid längre bort, något att verkligen vara rädd om.
RÅÄNGEN, BOSTADSGEMENSKAP
LUND
2025 - PÅGÅENDE
PETRA GIPP
KARL LAGERQVIST : MARIA VIDEGÅRD : SELMA LINDSTEDT
LANDSKAP: MARIA HORN
BESTÄLLARE: LUNDS DOMKYRKA
Råängens särart som plats kan, tillsammans med arkitekturen och dess innehåll, skapa förutsättningar för ett
inkluderande och blandat grannskap präglat av mångfald.
Förutom en demografisk mångfald tänker vi oss även en mångfald vad gäller sociala funktioner och
verksamheter att samlas kring.
Bostäderna kompletteras med en matsal som bjuder in både boende i fastigheten, men även grannskapet inom
och utanför Råängen, besökare och forskare.
En förskola samlar grannskapets barn, och bokaler i bottenvåningen möjliggör mindre verksamheter att agera i området.
Vi tänker oss ett kollektivhus där dess unika boendestruktur ger arkitektoniska avtryck även på byggnadens utsida, vilket möjliggör en byggnadskropp med en levande gestaltning, förhoppningsvis mindre generisk än det nya angränsande byggda områdets uttryck. Då vi tänker oss bostäderna som flexibla duplexlägenheter, kommer fasadens gestalt förhoppningsvis återspegla insidans mångfald, och tillsammans med öppna sociala rum skapa en volym som speglar dess rika insida.
Vikten av de gemensamma mellanrummen som interagerar med det byggda, och skapar vindlande kopplingar mellan människor och platser. Mellanrum för social gemenskap, kollektivt ansvar och en mångbottnad blick mot världen utanför.
Mellanrummen på Råängen förändras med tiden, nya byggnader och strukturer tar plats, delar av den odlade marken dra sig tillbaka. Detta betyder att det byggda behöver anpassa sig efter en ny ordning allt eftersom Råängen transformeras, vilket är en viktig och avgörande tanke med platsens framväxt och identitet.
Hur vi definierar mellanrummen och dess byggda kontext är av avgörande betydelse för hur denna transformation kan gestaltas, leva och åldras. En fundering är hur vi definierar det byggda; vad är fram- och baksida, vad är inre och yttre, och hur samverkar de. Kan volymernas urgröpningar, reliefer och utbuktningar vidga det byggda mellanrummet, skapa ett gränsland för passager, smitvägar och nischer där en mer mänsklig skala uppnås. Det är vi som avgör vad vi menar med mellanrum; byggda som öppna, strukturerade som fria. Det är vi som sätter ramarna för hur de byggda runt mellanrummen gestaltas, vilket ramverk som svarar mot definitionen och intentionen.
Även det byggdas material är en del av transformationen, hur de åldras, får patina och spår av tiden som gått.
Spåren som även de bär på berättelsen om Råängen, är av största vikt och inget som slapphänt bör renoveras
och slarvas bort. En robust konstruktion med tåliga material, som tillåts åldras, är grunden för det byggda och
dess mellanrum, både i nutid och i en tid längre bort, något att verkligen vara rädd om.
RÅÄNGEN, BOSTADSGEMENSKAP
LUND
2025 - PÅGÅENDE
PETRA GIPP
KARL LAGERQVIST : MARIA VIDEGÅRD : SELMA LINDSTEDT
LANDSKAP: MARIA HORN
BESTÄLLARE: LUNDS DOMKYRKA
Råängens särart som plats kan, tillsammans med arkitekturen och dess innehåll, skapa förutsättningar för ett
inkluderande och blandat grannskap präglat av mångfald.
Förutom en demografisk mångfald tänker vi oss även en mångfald vad gäller sociala funktioner och
verksamheter att samlas kring.
Bostäderna kompletteras med en matsal som bjuder in både boende i fastigheten, men även grannskapet inom
och utanför Råängen, besökare och forskare.
En förskola samlar grannskapets barn, och bokaler i bottenvåningen möjliggör mindre verksamheter att agera i området.
Vi tänker oss ett kollektivhus där dess unika boendestruktur ger arkitektoniska avtryck även på byggnadens utsida, vilket möjliggör en byggnadskropp med en levande gestaltning, förhoppningsvis mindre generisk än det nya angränsande byggda områdets uttryck. Då vi tänker oss bostäderna som flexibla duplexlägenheter, kommer fasadens gestalt förhoppningsvis återspegla insidans mångfald, och tillsammans med öppna sociala rum skapa en volym som speglar dess rika insida.
Vikten av de gemensamma mellanrummen som interagerar med det byggda, och skapar vindlande kopplingar mellan människor och platser. Mellanrum för social gemenskap, kollektivt ansvar och en mångbottnad blick mot världen utanför.
Mellanrummen på Råängen förändras med tiden, nya byggnader och strukturer tar plats, delar av den odlade marken dra sig tillbaka. Detta betyder att det byggda behöver anpassa sig efter en ny ordning allt eftersom Råängen transformeras, vilket är en viktig och avgörande tanke med platsens framväxt och identitet.
Hur vi definierar mellanrummen och dess byggda kontext är av avgörande betydelse för hur denna transformation kan gestaltas, leva och åldras. En fundering är hur vi definierar det byggda; vad är fram- och baksida, vad är inre och yttre, och hur samverkar de. Kan volymernas urgröpningar, reliefer och utbuktningar vidga det byggda mellanrummet, skapa ett gränsland för passager, smitvägar och nischer där en mer mänsklig skala uppnås. Det är vi som avgör vad vi menar med mellanrum; byggda som öppna, strukturerade som fria. Det är vi som sätter ramarna för hur de byggda runt mellanrummen gestaltas, vilket ramverk som svarar mot definitionen och intentionen.
Även det byggdas material är en del av transformationen, hur de åldras, får patina och spår av tiden som gått.
Spåren som även de bär på berättelsen om Råängen, är av största vikt och inget som slapphänt bör renoveras
och slarvas bort. En robust konstruktion med tåliga material, som tillåts åldras, är grunden för det byggda och
dess mellanrum, både i nutid och i en tid längre bort, något att verkligen vara rädd om.
RÅÄNGEN, BOSTADSGEMENSKAP
LUND
2025 - PÅGÅENDE
PETRA GIPP
KARL LAGERQVIST : MARIA VIDEGÅRD : SELMA LINDSTEDT
LANDSKAP: MARIA HORN
BESTÄLLARE: LUNDS DOMKYRKA
Råängens särart som plats kan, tillsammans med arkitekturen och dess innehåll, skapa förutsättningar för ett
inkluderande och blandat grannskap präglat av mångfald.
Förutom en demografisk mångfald tänker vi oss även en mångfald vad gäller sociala funktioner och
verksamheter att samlas kring.
Bostäderna kompletteras med en matsal som bjuder in både boende i fastigheten, men även grannskapet inom
och utanför Råängen, besökare och forskare.
En förskola samlar grannskapets barn, och bokaler i bottenvåningen möjliggör mindre verksamheter att agera i området.
Vi tänker oss ett kollektivhus där dess unika boendestruktur ger arkitektoniska avtryck även på byggnadens utsida, vilket möjliggör en byggnadskropp med en levande gestaltning, förhoppningsvis mindre generisk än det nya angränsande byggda områdets uttryck. Då vi tänker oss bostäderna som flexibla duplexlägenheter, kommer fasadens gestalt förhoppningsvis återspegla insidans mångfald, och tillsammans med öppna sociala rum skapa en volym som speglar dess rika insida.
Vikten av de gemensamma mellanrummen som interagerar med det byggda, och skapar vindlande kopplingar mellan människor och platser. Mellanrum för social gemenskap, kollektivt ansvar och en mångbottnad blick mot världen utanför.
Mellanrummen på Råängen förändras med tiden, nya byggnader och strukturer tar plats, delar av den odlade marken dra sig tillbaka. Detta betyder att det byggda behöver anpassa sig efter en ny ordning allt eftersom Råängen transformeras, vilket är en viktig och avgörande tanke med platsens framväxt och identitet.
Hur vi definierar mellanrummen och dess byggda kontext är av avgörande betydelse för hur denna transformation kan gestaltas, leva och åldras. En fundering är hur vi definierar det byggda; vad är fram- och baksida, vad är inre och yttre, och hur samverkar de. Kan volymernas urgröpningar, reliefer och utbuktningar vidga det byggda mellanrummet, skapa ett gränsland för passager, smitvägar och nischer där en mer mänsklig skala uppnås. Det är vi som avgör vad vi menar med mellanrum; byggda som öppna, strukturerade som fria. Det är vi som sätter ramarna för hur de byggda runt mellanrummen gestaltas, vilket ramverk som svarar mot definitionen och intentionen.
Även det byggdas material är en del av transformationen, hur de åldras, får patina och spår av tiden som gått.
Spåren som även de bär på berättelsen om Råängen, är av största vikt och inget som slapphänt bör renoveras
och slarvas bort. En robust konstruktion med tåliga material, som tillåts åldras, är grunden för det byggda och
dess mellanrum, både i nutid och i en tid längre bort, något att verkligen vara rädd om.
RÅÄNGEN, BOSTADSGEMENSKAP
LUND
2025 - PÅGÅENDE
PETRA GIPP
KARL LAGERQVIST : MARIA VIDEGÅRD : SELMA LINDSTEDT
LANDSKAP: MARIA HORN
BESTÄLLARE: LUNDS DOMKYRKA
Råängens särart som plats kan, tillsammans med arkitekturen och dess innehåll, skapa förutsättningar för ett
inkluderande och blandat grannskap präglat av mångfald.
Förutom en demografisk mångfald tänker vi oss även en mångfald vad gäller sociala funktioner och
verksamheter att samlas kring.
Bostäderna kompletteras med en matsal som bjuder in både boende i fastigheten, men även grannskapet inom
och utanför Råängen, besökare och forskare.
En förskola samlar grannskapets barn, och bokaler i bottenvåningen möjliggör mindre verksamheter att agera i området.
Vi tänker oss ett kollektivhus där dess unika boendestruktur ger arkitektoniska avtryck även på byggnadens utsida, vilket möjliggör en byggnadskropp med en levande gestaltning, förhoppningsvis mindre generisk än det nya angränsande byggda områdets uttryck. Då vi tänker oss bostäderna som flexibla duplexlägenheter, kommer fasadens gestalt förhoppningsvis återspegla insidans mångfald, och tillsammans med öppna sociala rum skapa en volym som speglar dess rika insida.
Vikten av de gemensamma mellanrummen som interagerar med det byggda, och skapar vindlande kopplingar mellan människor och platser. Mellanrum för social gemenskap, kollektivt ansvar och en mångbottnad blick mot världen utanför.
Mellanrummen på Råängen förändras med tiden, nya byggnader och strukturer tar plats, delar av den odlade marken dra sig tillbaka. Detta betyder att det byggda behöver anpassa sig efter en ny ordning allt eftersom Råängen transformeras, vilket är en viktig och avgörande tanke med platsens framväxt och identitet.
Hur vi definierar mellanrummen och dess byggda kontext är av avgörande betydelse för hur denna transformation kan gestaltas, leva och åldras. En fundering är hur vi definierar det byggda; vad är fram- och baksida, vad är inre och yttre, och hur samverkar de. Kan volymernas urgröpningar, reliefer och utbuktningar vidga det byggda mellanrummet, skapa ett gränsland för passager, smitvägar och nischer där en mer mänsklig skala uppnås. Det är vi som avgör vad vi menar med mellanrum; byggda som öppna, strukturerade som fria. Det är vi som sätter ramarna för hur de byggda runt mellanrummen gestaltas, vilket ramverk som svarar mot definitionen och intentionen.
Även det byggdas material är en del av transformationen, hur de åldras, får patina och spår av tiden som gått.
Spåren som även de bär på berättelsen om Råängen, är av största vikt och inget som slapphänt bör renoveras
och slarvas bort. En robust konstruktion med tåliga material, som tillåts åldras, är grunden för det byggda och
dess mellanrum, både i nutid och i en tid längre bort, något att verkligen vara rädd om.
RÅÄNGEN, BOSTADSGEMENSKAP
LUND
2025 - PÅGÅENDE
PETRA GIPP
KARL LAGERQVIST : MARIA VIDEGÅRD : SELMA LINDSTEDT
LANDSKAP: MARIA HORN
BESTÄLLARE: LUNDS DOMKYRKA
Råängens särart som plats kan, tillsammans med arkitekturen och dess innehåll, skapa förutsättningar för ett
inkluderande och blandat grannskap präglat av mångfald.
Förutom en demografisk mångfald tänker vi oss även en mångfald vad gäller sociala funktioner och
verksamheter att samlas kring.
Bostäderna kompletteras med en matsal som bjuder in både boende i fastigheten, men även grannskapet inom
och utanför Råängen, besökare och forskare.
En förskola samlar grannskapets barn, och bokaler i bottenvåningen möjliggör mindre verksamheter att agera i området.
Vi tänker oss ett kollektivhus där dess unika boendestruktur ger arkitektoniska avtryck även på byggnadens utsida, vilket möjliggör en byggnadskropp med en levande gestaltning, förhoppningsvis mindre generisk än det nya angränsande byggda områdets uttryck. Då vi tänker oss bostäderna som flexibla duplexlägenheter, kommer fasadens gestalt förhoppningsvis återspegla insidans mångfald, och tillsammans med öppna sociala rum skapa en volym som speglar dess rika insida.
Vikten av de gemensamma mellanrummen som interagerar med det byggda, och skapar vindlande kopplingar mellan människor och platser. Mellanrum för social gemenskap, kollektivt ansvar och en mångbottnad blick mot världen utanför.
Mellanrummen på Råängen förändras med tiden, nya byggnader och strukturer tar plats, delar av den odlade marken dra sig tillbaka. Detta betyder att det byggda behöver anpassa sig efter en ny ordning allt eftersom Råängen transformeras, vilket är en viktig och avgörande tanke med platsens framväxt och identitet.
Hur vi definierar mellanrummen och dess byggda kontext är av avgörande betydelse för hur denna transformation kan gestaltas, leva och åldras. En fundering är hur vi definierar det byggda; vad är fram- och baksida, vad är inre och yttre, och hur samverkar de. Kan volymernas urgröpningar, reliefer och utbuktningar vidga det byggda mellanrummet, skapa ett gränsland för passager, smitvägar och nischer där en mer mänsklig skala uppnås. Det är vi som avgör vad vi menar med mellanrum; byggda som öppna, strukturerade som fria. Det är vi som sätter ramarna för hur de byggda runt mellanrummen gestaltas, vilket ramverk som svarar mot definitionen och intentionen.
Även det byggdas material är en del av transformationen, hur de åldras, får patina och spår av tiden som gått.
Spåren som även de bär på berättelsen om Råängen, är av största vikt och inget som slapphänt bör renoveras
och slarvas bort. En robust konstruktion med tåliga material, som tillåts åldras, är grunden för det byggda och
dess mellanrum, både i nutid och i en tid längre bort, något att verkligen vara rädd om.